Värme och gemenskap

Hur många har man inte delat en god flaska whiskey med en god vän och sen tagit ett beslut som man ångrar, dom flesta har nog gjort det.
Men ibland kan en sådan kväll leda till nått av det bästa man har gjort.
Efter att ha startat sitt träningsliv och sprungit sin första Marathon 2009 så ville en arbetskollega från Schweiz som jag sprang Berlin Marathon 2009 att vi skulle köra Vasaloppet 2010.
Aldrig var mitt svar. Jag snö och vinter gick inte ihop. När min kära hustru ville åka till Sälen när barnen var små så var det blankt nej från min sida, men hon åkte själv.
Men efter den berömda whiskyn på kvällen efter vi sprungit ett halvmaraton tillsammans
Så åket kreditkortet fram och biljett till Vasaloppet införskaffades.
Då fick man söka upp en skidförening för att det skulle kunna genomföras och kom då till IFK Helsingborg skidsektion.
Första mötet var man mycket skeptisk och tänkte att det var ett nödvändigt ont.
Döm och förvåning, redan efter första kvällen kände man en konstig känsla som men inte trodde finnas.
Alla dessa eldsjälar som brinner för gemenskapen och värmen i gruppen.
Äldre och yngre, det spelade ingen roll för man fick den där känslan…som man känner till familjen och riktigt nära och goa vänner.
Man verkligen längtade till nästa träff och träning.
Det är en underbar känsla och få känna den värme och gemenskap en riktig tajt grupp kan ha och alla både växer och tar för sig i dom sammanhangen.
Sen när Vasaloppet var avklarat så lockade en Svensk Klassiker och då kom cykeln in i bilden.
Genom cyklingen så hamnade jag i Helsingborgs första lag till Team Rynkeby 2013.
Det tog inte många träffar innan samma känsla börja komma krypande i kroppen, värmen och gemenskapen i gruppen och den brinnande glädje och sprudlande energi som bara växer och växer till oanade höjder som inte går att mäta.
Med tiden har vi växt tillsammans till något som inte går att förklara med några enkla ord, man måste vara med och uppleva det.
Alla bryr sig om varandra, hjälper dom som behöver och delar med sig av sista skvätten i vatten flaskan, här är vi brödar och systrar, mammor och pappor, ja jävligt bra vänner.
Diskussioner om ömheten i nedre delen, skav och annat intimt pratas det glatt om som det vore en diskussion på jobbet om dagens tidningsrubrik.
Behoven i naturen görs på långa rader, ja det ser riktigt komiskt ut och undrar då vad dom som ser detta sparrisgäng stå och sitta i en lång rad i en skogskant.
Vi har kämpat med insamling till Barncancerfonden, vi har kämpat flera gånger i veckan på träningar och vi har ibland tillbringat mer tid med gruppen än vänner och familjen och med tiden har det både gjort ont här och där för alla, men glädjen och gemenskapen har alltid varit där för vårt goa gäng.
Nu är vi på väg på våra gula Rynkeby cyklar mot Paris och vi liknar ett gäng sparrisar som Tina sa om oss vid avskedstalet från Helsingborg.
Rumpan svider, några har krämpor men vi ler glatt och sjunger och dansar på våra pauser för vi är ju ett gott och glatt gäng, vi är ”Team Helsingborg”
Vi kramas, vi masserar och vi har jävligt roligt.
I går så fyllde min minsta grabb Robin 23 år och då sjöng hela gruppen för han via mobiltelefonen och han svarade mig att det var en härlig känsla att ” din extra familj” sjunger för mig på min födelsedag från Holland.

Den gemenskap vi har, gör att dom sista dagarna mot Paris kommer att flyga fram oavsett, ont i baken eller andra krämpor.
Denna resa vi gjort tillsammans från första insamlade kronan till sista tramptaget in i Paris
kommer att vara ett fantastiskt minne för resten av livet.

En solig hälsning från en trampande Stefan Fransson mot Paris.

20130716-232551.jpg

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Värme och gemenskap

  1. Anders skriver:

    Det är inte utan att man får en klump i halsen och även att man känner en smula avund.
    Vilken grej att få cykla för en sak som ni gör och att få göra det i en grupp varje dag.

  2. Annica skriver:

    Så härligt det låter! Som ett ”nytt” liv! Lycka till de sista dagarna på er tur!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s